Brickband

Nu har jag satt upp ett brickband igen. Förhoppningsvis blir det här tillräckligt långt... :) Tänkte göra nya band att hålla fast benlindorna till min fighting-dräkt då jag på mystiskt vis har slarvat bort mina gamla. Började redan för ungefär en månad sedan med ett, men trots att jag tyckte jag hade tillräckligt lång varp så blev bandet något för kort, så den här gången tog jag i i överkant! 

Nya bandet. Lite svårt att se färgerna på bilden, men det är vitt, grönt, blått och brunt.

Och här nedan är bandet som blev för kort. Och för brett. Men alltid kommer det till användning till något, så  just nu ligger det bara i en låda och väntar.

Båda dehär banden är väldigt enkla, det är trädningen som utgör grunden för mönstret och beroende på hur många gånger man vrider brickorna framåt eller bakåt så blir det lite olika. Trädningen till de här hittar man på spangmurs.se under "Brickvävning" och "Ett antal lätta band".

Finskt vikingafynd

Vikingafynd är inte så vanliga i Finland som i övriga norden. Lite konstigt egentligen kan man tycka, då viktiga handelsleder gått genom Finland mot Ryssland. Nu har ett nytt grav/bosättningsfynd gjorts i Ahvenkoski i södra Finland.

För dem som kan finska finns här en artikel om fynden: http://jouni.jappinen.me/Viikingit/Ahvenkoski.html

För dem som inte kan finska kan länken vara helt värt besväret ändå, det finns många bilder av fynden om man skrollar ner lite.

Sköld, dryckeshorn och vargaförening

Igår var en bra dag!
Som alla lördagar var det vikingaträningar i Ilmajoki. Riktigt kul träning igår, och allt gick bra (om man bortser från bulan i pannan... ;) ) Före träningen kom en av de äldre medlemmarna och sa att han hade något åt mig i bakluckan. Sköldarna vi använde i Battle of Hastings har äntligen anlänt! En vän i England har haft hand om dem tills nu.

I slutet av träningen blev jag också offieciellt erkänd som medlem i Faravidin Sudet föreningen, så nu är det dags att hänga upp min lånade svartröda sköld från en gammal vikingaförening som inte existerar längre på väggen och göra en ny med vargarnas rödvita färger!


Dryckeshornet är också äntligen klart för användning nu. Jag har låtit det stå över natten med starkt te i, jag har diskat det otaliga gånger, jag har låtit det stå över natten med bakteriedödande munskölj som mor fick efter en tandoperation och jag har låtit det stå i timtal med öl i. Så nu räknar jag helt kallt med att det borde vara tillräckligt rent och ingånget för att kunna drickas ur.

The making of a dryckeshorn

För sisådär ett år sedan köpte jag en hel hop med urkokta kohorn av en bonde. De var i varierande kvalitet, men några tyckte jag hade kavilfikationer för att bli dryckeshorn. Jag började genast jag fått dem att börja skrapa på några för att få fram den fina ytan och så, men sedan stannade det av. Visst hade jag läst en massa om att fylla hornen med starkt te och låta stå för att rengöra dem på insidan och döda bakterier och så, men det kändes ändå lite... ja.. som att jag inte skulle vilja dricka ur dem sen i alla fall. :p

Nu har jag dock tagit mod till mig och gör ett första försök med ett av de mindre hornen. Här vare te! Sambon kom ut i köket och tittade lite misstänksamt på hornet och undrade om jag faktiskt tänkte börja dricka ur det sen. Självsäkert svarade jag ja, men innerst inne hoppas jag att jag inte får något värre fel av det sen. ^^

Nålbunden mössa

Råkade köpa lite för mycket av ett av mina absoluta favoritgarner Puro när jag skulle sticka ett par vantar till min bror. Det garnnystanet har nu förvandlats till en mössa. Jag behövde en ny till diverse vikingasammanhang när Katla farit iväg till Danmark med min gamla ;) Garnet är 100 % filtande ylle, och är som sagt en favorit när det kommer till nålbindning. Superskönt att nålbinda vantar av också och sedan tova.

Jag har tidigare skrivit att jag aldrig utgår från något mönster när jag nålbinder utan jag korrigerar vartefter så att det passar mig. Detta funkar ju bra när det är åt mig själv jag tillverkar saker, men kanske inte fullt så bra när jag nålbinder saker åt andra... Det här med mössor tycker jag också är lite knepigt, att minska av rätt så att rundningen blir bra.. Oftast blir den lite för liten så att jag till sist får lägga till ett varv eller två i nederkanten för att kunna dra ner den över öronen. Har nån något bra tips på hur mycket/ofta man bör minska på mössor får ni gärna säga till :)